Ikväll har nya Robinson Karibien premiär på tv! Det ska bli jättekul att se, men samtidigt väldigt vemodigt. Det har gått snart ett år sen vi var i träsket och kämpade. Sjukt vad tiden gått fort, och vad mycket som hänt efter det. Måste varit det mest händelserika året i mitt liv. Massa media, erbjudanden från alla håll, många dörrar som öppnas, kändisfester och premiärer och massa nya människor man lär känna. Så nu vet ni vad ni har framför er kära nya deltagare ;) bara massa skoj!

Här är det nya gänget som ni ska få börja lära känna på tv ikväll :) Själv känner jag redan flera av dom, och vet redan hur det går för många ;) vilken lyx va? Haha. Nej men det ska bli jättekul att se dom i tv ikväll. Stort Lycka till framöver för alla er! Jag kommer säkert lägga mig i och skriva massa i bloggen om de nya avsnitten och nya gänget, just för man vet ju själv hur det var att vara där. Eller inte den platsen där dom var, men man vet ju hur det känns och fungerar med allt maktspel, svält och tävlingar.


Foto: TV4

Men erkänn ni kommer sakna att se vårat gamla gäng en smula ;) ? Fast vissa av oss kommer ni få se mer av framöver i rutan. Tex. imorgon när jag, Angela och Ellenor är med i "Hål i Väggen".

Foto: TV4

Hmm, ni läsare har frågat mig så himla mycket jämt, så nu är det min tur att ställa några frågor till er ang Robinson:

1. Vad tycker du om att Robinson sänds nu igen? Kommer du följa nya Robinson Karibien på tv?

2. Vem/vilka hade ni som favorit i vårat Robinsongäng? Och har ni redan någon favorit i det nya gänget?

3. Hade du själv velat vara med i Robinson?

Weeiiii! Nu har man äntligen fått ansikten på det nya Robinsongänget som ska kämpa om seger i Karibien nu i höst! Tänk nu är dom där nere och pinas i regnrusk och utan mat! Hahah och tänk, jag är faktiskt avundsjuk på det!! hahah

Såhär ser nya gänget ut:  

[Klicka in på Expressens hemsida för att se de nya deltagarna]

---

Till ära för de nya deltagarna ska ni få höra lite kort om mina minnen från de första dagarna i Robinson. Det är inte säkert dom upplevt ens i närheten samma sak men lite samma känsla lär de ju ha ;) men kanske kan vara kul för er att veta lite hur de går till iaf..

På flyget till Filippinerna fick vi inte prata med varandra, vilket varken Christian eller vissa andra brydde sig om ;) haha. På vårat flyg var det jag, Kerstin, Erika, Jossan, Christian, Angela, Valpen, Lukas, Rafael och Micha. Vi var i 10 gruppen. Först kom vi till Manilla, där vi fick bo på lyxhotell första natten. Men vi fick bara hålla oss i våra rum och inte smyga runt till de andra deltagarna.


Dagen efter fick vi frukostbuffé men dum som jag var proppade jag inte i mig så mycket för jag var så pirrig. Detta ångrade jag starkt sen när hungern kom krypande någon dag senare.


Sen fick vi åka i ett litet flyg över till El Nido där Robinson skulle spelas in. Jag hade ingen aning om vad som väntade mig. Men kikade ut genom fönsterrutorna på flyget och såg alla sandstränder under mig. "Nån av dom kommer vi säkert till". Det var ett väldigt litet flyg och jag minns jag satt längst fram och småpratade med Lukas fast vi inte fick. Minns han trodde jag var typ både klättrare, pilot och allt va de nu var. Jag kunde inte heller gissa rätt och kunde inte tänka mig att han var en doktor. Snarare någon äventyrare. Haha.. Sen fick jag en karamell av Kerstin som satt bakom mig, och jag minns även att Micha inte gillade att flyga. Det började även ryka in massa i flyget, men det var ingen fara utan helt normalt ^^ fast du kunde ju knappt vi tro på =)


Väl framme fick vi en säkerhetsgenomgång och information om vissa farliga djur. Sen fick vi ta av oss alla kläder och sätta på oss endast de kläder vi skulle ha på oss till ön; en bikini/badshorts, två överdelar, en underdel, en huvudbonad, ett par strumpor och ett par skor. Alla andra saker vi hade blev vi ifråntagna och fick inte tillbaka nå mer under äventyret.

Våran grupp på 10 fick sedan vandra/simma flera timmar i en flod för att ta oss fram till vårat mål - träsket!

Sen kom vi fram till träsket. Platsen som gud glömde. Där fann vi Erik Billing sittandes på några palmblad. Jag var då helt säker på att han var någon slags "faderfara" som skulle ställa en gåta till oss och att vi sen skulle få fortsätta vidare till en sandstrand. Men han berättade att han var precis som vi bara en deltagare och att vi skulle stanna i träsket, för det var vårat nya hem. Han hade kommit dit vandrandes genom djungeln med Mika och Beatrice. Då var vi plötsligt 13 deltagare. Dagen därpå kom ytterligare ett gäng till träsket, det jag inte visste då var att vissa av dessa personer nu idag skulle komma att bli några av mina bästa vänner. Då kom min kära Jarmo, Nina, Erik "Blomman", Ellenor och Ranjit.

Träsket.. foto TV4

Träsket blev vårat nya hem, vi var 18 deltagare som nu skulle slåss om seger. Jag antar att det är ungefär i det stadiet av Robinson som de nya deltagarna befinner sig nu.

Vårat Robinsongäng...Foto: TV4

Känns faktiskt lite konstigt att det är ett nytt gäng där exakt nu som ska få uppleva svält, insekter, tävlingar, pakter, tunga långa dagar, regn, kyla och allt det där. Jag är nästan lite avundsjuk på dom, inte för svälten och allt det utan för det otroligt "enkla" eller om man snarare ska säga simpla liv man lever där och självklart det stora äventyret. Inga mobiler, datorer eller kontakt med cybervärlden, inga bilar eller industrialiserat samhälle. Utan man lever otroligt primitivt och äger i princip bara en rostig kniv tillsammans med resten av gruppen. Tror jag ska flytta upp här i skogen bakom berget =) Sen kommer man personer så otroligt nära, det enda man egentligen har gott om där är tid. Tid att prata, tid att analysera, tid att lära känna varandra. Tid - som knappt existerar i det samhälle vi lever. Alla ens bekymmer på hemmaplan blir som bortblåsta, för det enda man tänker på dygnet runt är mat, mat, MAT!!!

Jag önskar det nya gänget STORT lycka till!! Har en känsla av att det är riktigt sköna personer!! Vissa av dom hade visst redan lagt till mig på facebook, attsingen att allt ska vara så hemligt innan annars hade jag kunnat tipsa dom lite:) Men ska bli så spännande att följa äventyret i höst! Och jag tror att Paolo kommer att bli grymt bra som programledare!!! Vad tycker ni om nya Robinson och de nya deltagarna? Har ni redan någon favorit??? ;) Jag kommer definitivt sitta bänkad i höst iaf ;)



Är det någon av er läsare som är bekant med, känner eller är släkt med någon av de nya deltagarna??? =)

Jag hälsar på alla Annas läsare! Det är roligt att få vara här och gästblogga. Jag vill förmedla ett minne från Robinson som ingen annan har hört. Vi låg en kväll i hyddan, och diskuterade om våra yrken och bakgrunder. Gaphalsen Christian började såklart att berätta om sin bakgrund. Han var akademiker, yrkesmilitär och en jävel på det mesta. Sen kom Raffe, också en stolt akademiker och enligt egen utsago en av sveriges bästa lärare. Sen kom Lukas också stolt akademiker och utbildad läkare. Sen blev det tyst ett tag och så var det någon som nämnde "Okej Anna nu är det din tur, vad jobbar du med?" och Anna svarade snabbt. "Jag jobbar på sopsorteringen i Mora". Det blev totalt knäpptyst i hyddan, då fortsatte Anna "..jag trivs skitbra med det jobbet, underbara polare och vi har skitkul, det har min pappa fixat åt mig för han kör sopbil för Sita i Mora" Sen blev det pinsamt tyst igen. Sen var det någon som frågade Anna "men vad gör du på fritiden?"  och Anna svarade "jag åker raggarbil och lyssnar på dansbandsmusik, det är det bästa jag vet". Konstigt nog efter detta så frågade dom aldrig mer vad Anna sysslade med, eller något om hennes fritidssysselstättning. Jag fnittrade nästan för mig själv där. Enligt mitt tycke var det ärliga, härliga och raka svar.... Tycker inte ni det?

Puss och kram från Jarmo!

I både Falu Kuriren och Mora Tidning står det om "Gesundas Robinsonstjärnor" hehe :P I Onsdags träffades jag och Susanne Rittedal i deras stuga i Gesunda. Ett kul möte då vi båda varit med i Robinson då det sändes på SVT. Susanne var med 1998 tillsammans med Alexandra Zazzi, Pål Hollender, Herman Nikolic och Birgitta Åberg mf ;) Susanne blev vääldigt känd och stor i media på sin tid. Men det var ju 10 år sen nu. Jag minns att jag höll på Susanne och när vi lekte Robinson i skogen på den tiden tog jag ofta hennes namn, haha...

Omslaget, Jag och Susanne spelar Gärdebylåten..

Inne i tidningen.. vi skrev autografer till varandra för skojs skull haha.. Jag har fått vackra Susannes autograf för typ 10 år sen då jag gick i skolan och träffade henne i Sollerön på nån kändisgrej Robinsondeltagarna hade tillsammans med Gladiatorerna där. Men den autografen har jag nog slarvat bort för länge sen :P
Efter Hans Olander tidningen hade åkt blev jag kvar ytterligare några timmar hos Susanne och hennes familj. Vilka sköna människor! Så jordnära och härliga! Vi klickade direkt och kommer definitivt fortsätta ha kontakt och ses. Vi var även ute en sväng och åkte i deras Plymouth Road Runner. Vi har allt mycket gemensamma intressen och hade kunnat sitta timmar och bara snacka! Hon gav mig även lite tips inför dragracingen i helgen då jag tar licens och ska tälvla.

Träffade Susanne nyss också då hon sprang förbi vårat hus och hade varit och tränat på berget. Hon kör ju tjejklassikern nu och tränar inför Lidingöloppet. Hon har ju också hållt på med friidrott precis som jag, så kan lova hon har taggat mig att komma igång på riktigt nu igen^^

Förresten, är det någon som har en begagnad handgjord fiol att sälja till mig för ett rimligt pris?? Blev så sjukt sugen att börja spela igen efter jag gjorde det hemma hos Susanne, det är ju så grymt kul med instrument. Och jag saknar speciellt att spela fiol.. Någon som kan tipsa?

Nuså ska ni få höra en liten saga om min väg till Robinson.... När jag sökte, castingen och resan till Filippinerna. Här väver jag med många av era frågor..



Hösten 2008 jobbade jag som sopsorterare (med finare ord: Plockanalytiker) på Sita i Mora. Det var bara ett kort 5 veckors jobb men grymt kul med tanke på mina helt underbara arbetskamrater. Vi skrattade oss dagarna igenom. Ja hur som helst, en kväll efter jobbet satt jag utslagen i soffan hemma och såg på tv. Plötsligt sa pappa:
- Ey nu är det den där Robinsonreklamen igen.
- Jaha, va kul ska det börja igen. Det måste vi se! sa jag.
- Men du har ju alltid velat vara med i det, SÖK!
- Om du också gör det. men finns ju ingen chans man kommer med...
- Nej inte om du inte söker...

Jag skrev iaf ihop ett brev om mig själv som jag dock inte har kvar längre, har ni det sparat Silverback? Det var ett A4 långt där jag inledde brevet med "Hej, här har ni vinnaren av Robinson 2009. Jag heter Anna Lundh.... " sen berättade jag om mig själv och mina intressen, varför de skulle ta med mig och hur jag skulle göra för att ta mig långt i Robinson, och hur jag trodde att de andra deltagarna skulle uppfatta mig. Runt texten klistrade jag in en massa bilder på mig där jag visade mina olika intressen och sånt som var typiskt mig. Sen skickade jag det.

Det tog drygt en vecka tror jag sen ringde dom upp och sa jag blivit uttagen på casting, och ville att jag skulle befinna mig i sthlm dagen efter. Det hade varit mellan 9 000- 10 000 sökande och nu återstod runt 1 000 pers. Jag var väldigt tveksam, för jag hade ju mitt sopjobb och ville ju inte förlora en hel dagslön. Men bestämde mig att åka ner och ringde chefen och tog ledigt. (Detta var endast ett 5 veckors sop- jobb som tog slut i mitten av November)

På castingen hade jag könummer 308. Lokalen var proppfull med folk i alla åldrar och kategorier. Det kändes bara "oh no, varför skulle de liksom ta mig av alla?"  jag fick ett tjockt häfte med frågor jag skulle besvara skriftligt. Det var väldigt privata frågor som gällde allt i ens liv. Man skulle svara så ärligt man kunde på allt. Typ frågor som "Har du varit otrogen någon gång, om ja, varför?" och "har du testat droger, om ja isf vilka?" sen mycket om barndommen, skolåren, sexlivet osv.. Sen ropades man in för kort intervju. Jag hamnade med en man som hette Jonas. Det första jag gjorde när jag kom in i rummet var att tappa alla mina papper på golvet. "Yes, bra Anna" tänkte jag. Intervjun blev kort och jag försökte övertyga honom om att jag var en grym tävlingsmänniska och sjukt envis. Han kändes totalt ointresserad och sa bara att de hör av sig innan 27 nov om de är intresserade. jag ringde mamma när jag gick därifrån och sa "F*n, det gick åt h**vete, nu har jag förlorat en hel dagslön i onödan."

Tiden gick, och gick. Det blev den 27 men telefon låg tyst. Jag tänkte att det inte blev mer än så så jag stack till Ryssland där jag hade min kille då. En kväll när vi satt på restaurang och klockan var runt 22 ringde mamma mig och sa "Robinson- människorna försöker nå dig men kommer inte fram!!" Jag ringde upp numret jag fick av mamma och talade med en tjej. Var det du Cricko eller Filippa? Minns inte. Iallafall så ville de att jag skulle komma på intervju dagen efter kl.10.00. "Men herregud, jag är i Ryssland, det går inte." Efter en del övertalande så bokade jag ett flyg tidigt till morgonen därpå till Arlanda. Nu hade de gallrat ut ungefär 60 personer av de 1000 som återstod.

Klockan 10.00 hade jag intervju med produktionsbolaget Silverback i Sockholm. Därefter sattes jag i en taxi till TV4 huset där jag träffade Martin för intervju. Och efter det fick jag träffa en psykolog, som skulle checka så jag inte var psykiskt instabil. Behövde inte göra några fystester som de andra, hade skrytit på så i mitt brev vilken toppidrottstjej jag var, haha. Jag åkte sedan tillbaka till Ryssland en kort sväng. 

Någon dag senare fick jag ett samtal där Cricko(?) berättade att jag hade kommit med i Robinson. Först blev jag bara ställd och lät nog skittråkig i telefon och sa bara "jaha, kul..."  När vi hade lagt på började jag skutta runt i lägenheten där i Ryssland och hoppa i sängen och tjoa och sjunga haha. Sprudlade glädje i hela kroppen. 

Väl hemma i Sverige igen hade jag nu 3 veckor tills det var dags att åka. Fick lov att hålla allt med Robinson hemligt, men jag berättade det för Andreé och min familj. Ingen mer. Sen var det massa massa sprutor med vaccinationer, tusen tack vaccinationskliniken i Borlänge för att ni hjälpte mig med så kort varsel. Det var svårt att hålla tyst och mina vänner började planera in saker i januari vi skulle göra men jag sa bara att jag skulle till Ryssland då. Sen i början av Januari så var det dags. Ingen visste var jag skulle... jag hade hållt ett bra pokerface..

På Arlanda mötte jag upp en kille som hette Johannes, killen som skulle guida oss till rätt plats. Där fanns också deltagarna Kerstin, Erika, Josefin och Angela. Men visste inte deras namn då eftersom vi inte fick prata med varann under hela resan. På flyget satt vi utspridda. med på samma flyg fanns också Christian, Lukas, Rafael, Valpen och Micha. Men jag fattade inte att killarna också var deltagare förrän vi kom till Filippinerna. Det var denna grupp av 10 deltagare som sedan fick ta sig till träsket tillsammans med flotten genom floden. Men första natten i Filippinerna (i Manilla) så bodde vi på lyxhotell och åt massa gott. Dagen därpå flög vi över till El Nido och där blev vi fråntagna allt vi ägde förutom dessa klädesplagg:
En bikini eller badbyxa
En underdel
Två överdelar
Ett par strumpor
Ett par skor 
..och en huvudbonad.
"Djungel Jorge" securityn berättade lite på engelska om vilka djur och fiskar vi skulle akta oss för. Två läkare berättade även lite för oss om skador osv. Och sen gick produktionen igenom en del grejer. Sen var det dags för det stora äventyret..

Resten har ni sett på tv... 


 THE END

Den tysta juryn såg Ellenor som bästa överlevaren. Svenska folket hade Jarmo som storfavorit. Självklart var ju min högsta önskan att jag skulle vinna, ser mig själv som en bra kämpe, den enda som var kvar av oss som bodde i träsket, så jag har haft en riktigt tuff väg till finalen. Men nu blev det inte så att jag hamnade bland de två sista på örådet. Ni vet hur jag röstade. När jag höll upp lappen i tv-rutan där jag skrivit Jarmos namn på ö-rådet, och sa att jag såg honom som den största överlevaren och en värdig vinnare, så kramade Jarmo min hand extra hårt där vi satt på Birkabåten igår och såg finalen tillsammans. I programmet hade han hade precis vunnit över mig i den tuffaste av Robinsons alla tävlingar. Jag var så ledsen, men såg ändå klart trots förlusten att han var en värdig vinnare. Jarmo är Robinson.

Jarmo var en riktig överlevare. Han åt liksom jag precis allt han kom över, en överlevare måste kunna äta allt. Jag hörde honom aldrig någonsin gnälla, inte ens när han skadade sig allvarligt flera gånger. "Nej de är lugnt, en liten skråma bara" sa han t.o.m när han hade ramlat med huvudet före från en flera meter hög stege och slog sig fördärvad. Han var en äkta kämpe. Han sa att han aldrig var sådär riktigt hungrig, han kunde koppla bort hungern på ett annat sätt än oss andra. Först kunde jag inte tro på det, men när han var beredd att ge bort sin mat till oss andra och själv vara utan började jag förstå att han talade sanning. Han körde sin morgongympa och höll igång och jag kan lova att han hade kunnat bo kvar där på ön flera veckor till utan att bryta ihop. Sen är han en helt underbar person och nära vän till mig. Det är min motivering till varför han skulle vinna!

Vissa andra deltagare går ut med att Jarmo framställs bättre på tv än hur han var i verkligheten, men nej nej nej det är den riktiga Jarmo ni ser i tv-rutan. Han var en sjuhelsike gubbe med mycket krut i. De som säger nått annat är bara avundsjuka för att Jarmo blivit så folkkär och inte de, och därför försöker smutskasta honom för att han inte ska vara så älskad.

Den tysta juryn hade en annan favorit än Jarmo. Angela, Lukas, Rafael och Ranjit tyckte visst att Ellenor var den bästa överlevaren.
Sorry Ellie, inget ont mot dig personligen, du är en grym tjej, men jag tyckte Jarmo var en bättre överlevare än dig. Vi som röstade på Jarmo som vinnare var jag, Nina och Erik "Blomman". Men nu var det Ellenor som vann och jag gratulerar henne för det! Grattis Ellie!!

En sak jag inte kan förstå, är att tysta juryn klagat och klagat på att de starkaste överlevarna röstats ut först och ändå har de mage att inte rösta på Jarmo somvinnare och som verkligen ÄR en riktig överlevare. Var det inte en riktigt stark överlevare de ville ha? Ganska motsägelsefullt enligt min mening. Sånt gör mig bara less, hur kan sån bitterhet vinna? Jag tycker inte det var rätt att tysta juryn skulle få utse en vinnare. Antingen skulle segern göras upp i en tuff tävling, annars av tv-tittarna. Eller vad tycker ni??

Vägen till finalen var tuff. När vi första tävlingen skulle stå på plankan stod vi 7,5 meter ovanför vattenytan. Man såg produktionen på flotten nedanför som små prickar, trots att jag inte är höjdrädd i vanliga fall så kändes det ganska läskigt faktiskt.

Jag minns det var rätt skakigt, men hade hyfsad kontroll på balansen iaf. Det som blev mitt fall var när jag blev tillsagd att flytta ihop fötterna mer, så tårna nuddade hälen framför. Varför vet jag inte, kanske för det skulle bli svårare, vi hade ju stått där sjukt länge. Iaf när jag skulle göra det släppte jag blicken från punkten jag stirrade på och då tappade jag fokus och rasade ner i  vattnet. Jisses va ledsen jag blev när jag ramlade ner!

En grej ni inte fick se i sista tävlingen var att precis när vi började så högg Jarmo sig i tummen och fick sy 7 stygn. Illa illa Jarmo. Jarmo var snabbast med kokosnöten, men jag gick ikapp och om när de gällde att rada upp i vilken  ordning de övriga deltagarna åkt ut. Det var mycket lättare för mig eftersom jag varit i lag Parangan som bodde i träsket där nästan alla åkte ut. Därför hade jag bra koll på ordningen.

Sen sket det sig med paddlingen. Innan tävlingen önskade jag att det inte skulle bli någon tävling där armstyrka skulle ha en betydande roll. Mina spinkiga skelett-armar svek mig. Jarmo tog kraftiga tag med paddeln och åkte ikapp och förbi mig. Sedan när vi skulle dyka ner under vattnet efter ytterligare en pusselbit gick jag ikapp och var plötsligt upp jämsides igen.

Det här var nog Robinsons tuffaste tävling. Vi paddlade verkligen långt och det var riktigt jobbigt. När jag klättrade upp för repstegen hade jag sån mjölksyra att jag knappt kunde klättra men kämpade på med mina absolut sista krafter ändå.

Jag föll på mållinjen. De var en oerhörd tung förlust. En stor förlust. Jag var så nära, så nära...


Efter ö-rådet fick jag åtskilliga gråtattacker. Linda Isacsson satte sig och krama om mig och tröstade efter ö-rådet. Hon kanske framstår som kall, men det är hennes roll. Hon är väldigt ödmjuk ska ni veta. Linda, där och då betydde din tröst så väldigt mycket för mig. Och Karin , Maria, Kricko, Martin, Ylva, Tocke, Jonas, Johannes, Ylle, Philip, Mela, Daniel, Masse, Crille, Calle Johan, ja hade kunnat rabbla upp namn några rader till, men produktionen förvandlades plötsligt från att ha varit känslokalla till undeerbara varma människor. Helt fantastiska. Vi var inte osynliga i deras ögon längre, som de så länge verkat. Jag var min egen person igen, hade ett värde. De kramade mig en massa och alla verkade som de känt mig hela sitt liv! De hade i 38 dagar studerat mig varje dag utan att jag fått reda på någonting av dem.... Kommer berätta mer om all administration runt Robinson sen i ett annat inlägg. Där kommer ni även få reda på allt som hände strax efter finalen i Februari, avslutningsfesten vi hade då och hur det gick till när jag blev antagen till Robinson. Hur det kändes första gången att se sig i spegeln, ta en dusch, borsta tänderna, träffa familjen....


Så här såg det ut efter ö-rådet när vi för första gången fick mat..... Jag var helt galen!

Här kommer ytterligare ett känslosamt klipp, jag har blandade känslor och har bara gråtit och gråtit. Klumpen i halsen ligger kvar, jag är lyckligast i hela världen samtidigt som jag är så besviken och ledsen. Jag uppfylldes av så många olika känslor att jag visste inte vad jag kände.

Jag skådar ut över havet... underbart vackert

Konstgjord sol ;)

Micha, Jarmo och Pappa ;)

Jarmos fru Carina, jag och plankan-Kerstin bättrar på brännan och dricker iskall dryck ;)

Supergod frukostbuffé på båten och sen glassa på Birkas spa några timmar. Nu sitter vi och kikar lite skvaller på datorn från finalen igår. Ujuj vilka skriverier. Ska ge er min syn på det hela sen när jag har tid att sätta mig ner och skriva ner alla mina tankar när vi kommit i land. Snart ska vi ha Robinsonpanel där journalister och fans ska få ställa massa frågor till oss och efter det blir det lunchbuffé ;) Vilken härlig avkopplande dag såhär efter finalen. Mobilen är avstängd för första gången på väldigt länge..

Skriv gärna någon rad om saker ni undrar över i sista programmet så ska jag ha det i åtanke när jag skriver min analys sen.  Kram på er!

En jättekort uppdate nudå. Vi har riktigt trevligt här på båten, men när vi skulle se Robinsonavsnittet blev det tekniskt fel, så storbilds-tv:n fungerade inte! Hahah! Så vi fick flytta in i konferansrummet och starta upp storbilden där, men missade därmed allt fram till första reklampausen. Så alla vi deltagare, personal och sen birka-turister rusade genom båten för att fort ta oss till en tv. Så får väl ta och se den missade första delen sen istället.

Förresten Jarmo vann Paff-spelturnen här på båten och fick 25 000 kr att skänka till välgörenhet. Han valde skänka det till barncancerfoden. Grattis Jarmo!!!!!!Två kom Lukas och valpen trea, de fick resp 15 000 och 10 000 att skänka till välgörenhet.


Men gu va spännande avsnittet var på slutet fast jag visste precis hur de skulle gå. Satt nära Jarmo så vi slängde hela tiden peppande kommentarer på varandra. Fick tårar i ögonen när jag såg mig själv gråta i slutet, alla känslor kom tillbaka. Det var ju så nära att jag skulle knäppa sista platsen till ö-rådet, men föll på mållinjen. Huhuh. Har verkligen jättemycket att berätta om finalprogrammet, inside, både ris och ros men tar det imorgon. ÄNTLIGEN kan ag berätta ALLT för er utan att vara hemlighetsfull ;) Ellenor vann, grattis tjejen, men jag tyckte Jarmo skulle vinna, helt klart! Men han vann folkets hjärtan iaf :D Nu ska vi mingla vidare :D Jag har fått skriva massa massa autografer och knäppt kort med fans, så himla söta dom är!!! Säger så fina saker så man blir alldeles rörd! Men som jag sa.. nu är det mingeldags!!!!

Tycker ni att rätt överlevare vann?? 

Ger er lite uppdate från finalkryssningen. Jag och pappa bor i en jättefin hytt med ett stort fönster. Nyss har vi varit och spelat tärning för välgörenhet. Men f*n jag åkte ur rätt snabbt, jag och spel går visst inte ihop =) haha. Men tydligen gick ju spelet i Robinson något bättre eftersom jag är i final ikväll ;) hehe.

Några av deltagarna är redan på lyset fast fartyget inte ens lossat från hamnen. Kommer nog bli galet ikväll. Det är massa fotografer och reportrar här som följer varje steg vi tar. Nu är jag och pappa i hytten och fixar oss lite inför middagen som börjar kl.19. Sen ska vi se på Robinsonfinalen på storbilds-tv.


Pappa, jag, Jarmo, Jarmos fru Carina, Kerstin och Beatrice.

Pappa, Jarmo och Carina


Vi spelar för välgörenhet



Undra vem som vinner spel turneringen och får skänka pengar till sin välgörenhetsorganiation. Önskar det hade varit jag. Vem tror ni?

Nu ska jag och pappa leta reda på Jarmos hytt och ta en liten fördrink innan middagen.

Ska bli så gryyymt kul att se finalavsnittet ;) håll tummarna där hemma!!!!!

Nu var det rätt längesen jag snackade mycket om Robinson på bloggen. Men tror det är dags att uppdatera er nu lite inför finalen imorgon. Idag har ja haft 14 telefonintervjuer om morgondagens program och en radioinspelning. Ja fjorton!! Sick ha? Heltidsjobb bara att prata i telefon ju.

Pappa har kommit hit till Stockholm nu, så jag, han och morbror Ivar har haft myskväll och sett film, snackat och käkat pizza. Rikigt nice! Pappa ska följa med mig på finalen av Robinson imorgon, på kryssningen. Ska bli riktigt kul!

Finalprogrammet imorgon kommer bli riktigt spännande! Tuffa tävlingar och sen röstning, jag minns att jag inte mådde så bra dessa sista dagar. Jag var sjukt sliten i kroppen och längtade bara efter att tiden i Robinson skulle ta slut. I förhandsvisning av programmet kan man se att jag sitter och smaskar i mig en larv. Haha, Nina och Ellenor tyckte jag var så äcklig, men hungern är den bästa kryddan, tror Jarmo håller med om det ;) den larven smakade typ blad, så nu vet ni det och behöver inte testa själva :)


Det ska bli så skönt att efter finalen kunna prata ut om allt som handlar om Robinson utan att hemlighålla något. Då är det fritt fram att fråga vad ni vill :)

Det var svårt att förbereda sig/ladda upp inför tävlingar eftersom man aldrig visste vilken typ av tävling det skulle bli och vad man skulle ställa in sig på. I slutet var även mitt humör en riktig berg-och-dahl-bana, jag var så känslig. Jag blev religös och bad om nätterna till högre makter att ge mig styrka för att orka med sluttampen. Varje dag var en kamp, och jag kan lova er att det är helt omöjligt att sätta sig in i hur vi mådde där och då. Lätt att säga "men gu va dom gnäller" eller "så jobbigt kan det väl ändå inte vara, kämpa på lite nu" när man själv sitter mätt och belåten hemma med sina nära och kära i en mjuk soffa under en filt och myser med chips.


Blir näsan tårögd när jag ser hur jag mådde och minns tillbaka. Jag minns även hur glad jag var när det äntligen var dags för sista tävlingen. Äntligen äntligen var Robinson över. Jag kan säga rätt ut att av oss fyra deltagare som nu är kvar har jag gått den absolut tuffaste vägen i Robinson. Jag bodde i fruktansvärda träsket i flera veckor medan de andra fick tillbringa samma tid på en paradisstrand. Jag säger inte att det gör mig till en bättre överlevare än de andra, för det tycker jag egentligen att Jarmo är, men jag ljuger inte när jag säger att jag gjort det hårdaste Robinson av oss som är kvar. Tiden i träsket var verkligen sjukt påfrestande.

Jag kan tänka mig att vi luktade väldigt illa där på slutet också efter att inte ha tvättat oss på evigheter. Aporna slutade till och med vara rädda för oss, vi luktade väl inte längre läskig människa. De försökte hela tiden sno våran mat och jag var jättearg på dom och såg dom som jobbiga konkurrenter.



Sen bjuder jag även på en sista film där jag berättar hur taggad jag är inför finalen.

Ni blir inte av med mig denna vecka i Robinson heller :)) hehe!

Nu har vi nyss tittat pa Robinson via TV4 hemsida. Sjukt att man kan sitta sa langt bort fran Sverige och kolla Robinson. Tyckte programmet var riktigt bra, vi skrattade oss genom det. Hahah jag minns att jag var valdigt lattirriterad dar pa slutet! Verkade less pa alla, direkt nagon sa eller gjorde nagot galet blev jag irriterad, haha. Men det var nog alla i det dar stadiet fran eller till, forutom Jarmo. Jag ser ut som ett vandrande skelett och kande mig aven som ett. Hade inte mycket energi kvar i kroppen, och att tavla var sjukt jobbigt.

Jag minns aven att jag blev ganska irriterad pa dig Jarmo, eller inte pa dig personligen utan att du var sa grymt pigg hela tiden och aldrig var hungrig. Det holl a knacka mig psykisk och gjode mig bara annu hungrigare och trottare. Samtidigt kunde jag bara inom mig se dig som den starkaste overlevaren av oss alla! Helt klart, och det gor jag fortfarande! Jag grinade framfor kameran for forsta gangen pa hela min vistelse i Robinson, det tog over en manad, for allt var sa tungt och kroppen skrek efter naring. Jag saknade alla mina nara och kara sa sjukt mycket, men jag tankte aldrig ge upp hur hemskt det an var. Fick min kamrat som sag Robinson me mig nu har i vegas att fa tarar i ogonen nar jag grat ;) sa gullig! Haha

Allt man gjorde denna tid i Robinson gick i slowmotion, och jag kunde knappt tanka klart utan svamlade nar jag pratade och tappade traden hela tiden. Hjarnan och kroppen gick pa lagvarv.

Men det roligaste i programmet var anda nar Ellie vann immunitet och jag och Nina tyckte att Jarmo och Erik fjaskade for henne och vi blev sa avundsjuka pa att de gav henne san uppmarksahet. Hahah! Sen gar vi sjalv och gor precis likadant! Hahaha Nina va holl vi pa me?? Hahah!

Sen tyckte jag det var sjukt laskigt nar Jarmo skadade sig! Det kunde gatt sa illa att han skule fatt lov att avbryta. Men han ar envis den gubben! Vet inte hur manga ganger han skadade sig under Robinson, men manga ganger var det allt! Det var jobbigt att rosta ut Erik men det ar som jag sager jamt, en tavling. Jag och Erik var de sista som var kvar fran parangan som bodde i trasket. Sa nu var jag den enda kvar av alla de som fatt kampat sa manga veckor i trasket, medans de andra laget bott pa paradisstranden. Sista trask-trollet som var kvar i tavlingen.

Efter jag kollat pa programmet nu sms:ade jag hem till Sverige hem till mina foraldrar att ga in pa mitt rum och titta uner kudden. Dar hade jag lagt en sak som de skulle fa se forst efter det har Robinsonavsnittet. Min immunitetsstatyett som jag vann i tavlingen da vi skulle halla andan undervattnet. Och neeej jag har aldig tidigare tavlat i fridykning som vissa tror, daremot kan jag saga att jag har ratt grymma lungor som jag har arvt efter pappa.  



Sa vet ni det basta av allt just nu.... Jag ar i FINAL i Robinson 2009! Detta tillsammans med Nina, Jarmo och Ellie! Det trodde ni aldrig va??

Nasta helg ar det final! Sa spannade va :) Da kommer jag befinna mig i Sthlm och se programmet. Ska bli valdigt skoj:)
Sa, arligt, vem tror ni vinner Robinson 2009 nasta helg??

Första lördagen på väldigt länge som jag satt och såg Robinson tillsammans med familjen. Fröken Lindeberg kom och såg programmet här hemma också;)

Gu va vi skrattade här hemma åt Blommans *Pling pling pling superstar*. En sak som är lite trist att de inte visade i kvällens program, var att när vi var där i geggaträsket och letade musslor så lyckades jag fånga en fisk i gegga-vattnet med bara händerna! Är inte de lite överlevnads-poäng till mig där?? ;D Den grillade vi sedan och smaskade i oss med hull och hår tänkte jag precis skriva. Nej men vi tog verkligen tillvara på allt! Jag och Jarmo åt upp fiskskelettet också.


När jag, Jarmo och Nina förlorade "Pristävlingen"  fick vi ett straff, och hamnade i en grotta. Det var som ett berg som var helt ihåligt, och som låg mitt ute i havet.

Jag ser det mer som att vi vann ett pris än att vi fick ett straff. För att få uppleva en sådan äventyrsgrej, att sova över i en grotta i naturreservat under kontrollerade former finns inte ens med i resekatalogerna. Det var en riktigt häftig upplevelse trots att det var väldigt bökigt där bland de vassa stenarna. Vi såg även en stor orm som ringlade in bland stenarna där vi satt. Den sökte sig troligtvis till värmen av elden och våran kroppsvärme. Vi fick reda på att den ormen var dödligt giftig, och att ingen tidigare överlevt ett bett från den. Lite scary faktiskt.

Jag tyckte det var lite fuskigt sen på tävlingen med pinnen som hoppade upp ur bordet. För Lukas är 15 cm längre än mig, så oavsett om vi hade lika snabb reaktion så nådde han upp längre än mig och kunde grabba tag i den där jag inte nådde. Lukas höll med om att det faktiskt var lite fuskigt. Men egentligen spelade det inte så stor roll, för i det skedet av Robinson kände jag inte så starkt behov av att vinna immunitet.

Alla som var kvar nu tyckte jag väldigt mycket om och gör det fortfarande.Det är jobbigt att rösta ut personer man lärt känna, men såna är spelets regler. Ärligt talat så tänkte vi rösta ut Ellenor om Lukas hade vunnit immunitet. Detta just för att det var jag, Nina, Jarmo och Erik som var allierade och sedan var det Lukas och Ellenor. Vi i min allians hade pratat ihop oss och tänkte gå till slutet tillsammans. Men sedan visste vi att vi skulle få lov börja rösta ut varandra, men att det inte skulle få påverka våran vänskap efter spelet. Och hur har det gått med den saken? Jo vi är riktigt bra vänner även idag ;)

Det var bra det som Lukas sa när vi hade röstat ut honom "Jag kände mig arg, men det var inte på personerna som röstat ut mig, utan det var för att spelet inte gick min väg" Han hade insett det där med att det var en tävling.

Sen fick ni en tjuvtitt på nästa program. Jag sitter och gråter huhu.. men varför får ni se nästa vecka.. Nu är vi bara fem kvar, nu börjar allvaret!
 

Ni som missade kvällens program kan se reprisen imorgon Söndag klockan 11.30 tror jag det är. Eller så kan ni se det på webben helt gratis genom att

[ Klicka HÄR ]

Haha märks att Robinson fick en att inse en del om det liv man levde hemma innan Robinson. Jag bara pratar om hur mycket jag älskar alla;) haha. Svälten tog hårt på oss, jag minns att jag började be till högre makter på kvällarna när jag lagt mig. Jag som aldrig varit direkt troende förut... Minns även att jag kunde ligga med knäppta händer och se på den stjärnklara himlen med de andra deltagarna snarkandes intill och tänka: 
"....vårt dagliga bröd, giv oss idag... okej även fast vi inte får nått bröd eftersom det är lite för mycket begärt, så kan du väl iallafall låta oss få fisk i våra nät... en liten åtminstonde?? "

[ Klicka HÄR för att se min videodagbok]

Sen hittade jag en till kul grej på TV4 hemsida. Och det är detta klipp när Blomman visar runt och beskriver platsen där vi bor på stranden. Det kan va värt att ta en titt på ;)

Ni bad om lite mer inside-info om programmen istället för bara en sammanfattning. Så okej vi kör på de så får ni hojta till om det är nått mer ni vill veta om programmet som jag inte tar upp.

Det var under den här tiden som jag och Nina hittade varandra och blev väldigt goda vänner. Vi hängde runt mest hela tiden och skrattade och hade jättekul tillsammans. Vi kände en viss samhörighet då vi var så mycket yngre än de övriga deltagarna. Vi var liksom på samma nivå i livet. De andra var ju alla över 10 år -eller ännu äldre än oss. Jag och Nina diskuterade mycket fram och tillbaka hur vi skulle ta oss långt. Som Nina sa "en pakts livslängd är bara 2-3 öråd sen dyker nya möjligheter upp" man hittar hela tiden nya vägar att gå, det är ju en tävling där man ska ta sig så långt som möjligt. Jag och Nina fick en ide om hur vi skulle gå långt och vilka vi ville ha med oss....
 

Vi två stod sedan närmast Jarmo och Blomman. Sen när Lukas vann immunitet i Robinsontävlingen stod det klart för oss att vi skulle rösta ut Angela. Hon var ett hot i tävlingar och det vore idiotiskt rent taktiskt att inte rösta ut henne då. Dessutom hade hon blivit otroligt tjatig när det gällde mat. Hennes kropp klarade inte svälten längre. Och det gnället var jobbigt att höra när man själv också är grymt hungrig och försökte att inte tänka på det. Det är ett spel där man ska försöka ta sig så långt som möjligt, man måste hela tiden ha huvudet på skaft och tänka smart även om det aldrig är kul att rösta ut någon, fast det är skönare ju färre man blir helt klart...

Men det här var nog ändå höjdpunkten i detta program...

Vi fick åka på lite relax och äta god fisk och frukt och tvätta oss och sova på en madrass emd kudde och täcke. Det var jätteskönt. Men sanningen var den att jag låg vaken nästan hela natten och grämde mig.  För det första så rullade Angela över på min sida så jag nästan ramla ur sängen flera gånger, sen var det så otroligt mycket tankar i mitt huvud om vad alla sagt och hur alla pakter såg ut och kunde förändras, och funderingar kring vad som skulle hända i framtiden. Mycket tankar som snurrade alltså, sen kändes det så konstigt att ligga mjukt så kunde inte sova för den sakens skull heller. Saknade faktiskt min kompis Nina lite också hahah...

Och vet ni en hemlis.. vi fick inte ta med oss någon tvål därifrån men jag skrapade av lite av ytlagret av en tvål, det var inte mycket att skryta med, men jag tog med det hem till stranden till de andra som inte fått följa med oss, för jag tyckte synd om dom. Nina, Ellenor och dom vart riktigt glada:) 

Sen kom den här lögnen om att vi inte hade sparat någon mat till frukost. Men jag och Erik kunde inte hålla oss från att berätta för våra allierade Jarmo och Nina att vi visst hade ätit på morgonen.

---

Gaaah... sorry men nu är jag dödstrött, haha, måste gå och lägga mig!
Men ni kan ju spana in mina nya videodagböcker från dag 27 och dag 28 samt ett till klipp från när träsktrion sitter och pratar minnen på Relax-ön...
 
Jag har verkligen börjat snacka mer i dagböckerna märker jag. Att få sitta där och prata till dom där hemma var dagens höjdpunkt.. fast det var lite tungt ibland, nära man fällde en liten tår ;)

[Klicka HÄR för att se mina videodagböcker ]

LÖRDAG

Efter en god frukost begav vi oss iväg för att spela golf. Erik "Blomman" jobbar som golfinstruktör och tog tillfället i akt att försöka lära oss lite ;) Hela Ramkvilla hade samlats och vi fick skriva en hel del autgrafer och knäppa kort. Nästan alla i Ramkvilla läser tydligen min blogg så hälsar väl till er här att det var superkul att träffa er alla! Ni är fantastiska människor!


Så mellan allt autografskrivande visade Blomman lite roliga golfslag, bl.a. sittande haha.. Fast man själv hann inte med så mycket golfslag innan det åter stod ett gäng söta barn som ville ha autografer...


Sen fick jag en egen caddy, Evelina hette hon ;) världens bästa caddy om jag får säga det själv;) Ramkvilla hade verkligen ordnat en riktigt bra golftur åt oss, vi fick en varsin "goodie-bag" och champagne i vätskepausen ;)





Hehehe, men kul var det!!
Sen fick vi skjuts av Ramkvillaborna bort till stället där vi skulle ha mångkamp- Expedition Raminson!
Tror dock inte vårat lag vann men jäklars va skoj vi hade!!!!

Efter mångkampen åkte vi till wärdshuset och åt en underbar 3 rätters middag och såg Robinson på tv. (Mer om programmet kommer sen) sedan festades det och pladdrades och hölls tal i många timmar. Sen blev det båttur till nästa station -bad och bastu.


Det står förresten i tidningsrubriker idag att deltagare höll på drunka när en båt nästan sjönk. BULLSHIT! Så illa var det verkligen inte hahaha.. höna av en fjäder är allt jag säger, fattar inte vem av oss som gått ut med det ?? Tydligen någon som söker uppmärksamhet..

Tycker det är trist att när hela Ramkvilla by och Blomman anordnat en sån fantastisk helg för oss så är det enda som kommer ut i tidningarna skandaler, fylla och nästan drunkningsolyckor. Herregud hur vissa håller på i den här gruppen!!

Hur som helst, jag blev trött väldigt tidigt och for hem tillsammans med Kerstin på ett fyrhjulingflak. Så det blev varken bastu eller badtunna för våran del :) Men somnade nöjd efter en väldigt rolig dag!! Tack alla ni som anordnat och ställt upp denna dag!

---

SÖNDAG

Jarmo hade lite morgongymnastik med mig, Nina och Sofia hahaha.. Sen åt vi god frukost med de andra. Det bloggades för fullt av finest-bloggarna. Sen var det dags för den omtalade Human table football! Ni vet såntdär fotbollspel när gubbarna sitter fast på en lång rad brevid varandra. Detta gjorde vi, hahah så vi satt fast i selar som gick tvärs över plan innanför sargen. Jag var med Jarmo, Messi och en Ramkvillabo. Jäklar va grymma vi var!!!

När jag kommer hem till Mora och har en annan dator ska jag slänga in film från matchen så ska ni få se när vi spelade!!

Fast först ett tiotal autografer...


Gryyyyyyyyyyymt kul! Fast vi vart lite väl inne i spelet så det blev mer rugby ;D haha och jag blev sparkad på låret så fick mig en lårkaka. Ajaj..

På väge hem stannade vi som jag sa förut till vid Ronny och Ragge-kiosken och jag köpte mig en "Raggarballe med svängdörr" tänk att dom fanns kvar på menyn ;) gött!! Jag kan inte förstå varför de andra inte tyckte detta var lika fränt och kul som jag ;D hahaha...Men är man raggare så är man..

Ja sen blev de hemfärd, och jag är nu i Stockholm, så jag är väl inte riktigt hemma ännu. Åker till Mora om några timmar men innan dess ska jag ner på stan och shoppa lite ;)

Säger åter igen ett stort TACK Erik "Blomman" och Ramkvilla för allt ni ordnat denna helg! Jag hade verkligen skitkul!!

Det har varit en superkul helg. Men det finns en person bland oss som sjunkit väldigt lågt i mina ögon nu efter vad jag sett den här helgen. Att gå på en av mina nära vänner med hårda personangrepp och personlig kränkning är inte okej! Robinson var en tävling - ett spel, det är över nu, inse det..

Har massa fler bilder, och även film, men lägger upp mycket mer om helgen sen;) Nu ska vi åka hem, men ska först stanna till vid "Ronny och Ragge- kiosken" och fråga efter en "Raggarballe med svängdörr...

Nu är jag hemma efter kvällens partaj. Det blev även en lång båttur mitt i natten i det svarta vattnet. Jisses va kallt det var! Jag ch några till åkte hem lite tidigare (på ett flak efter en fyrhjuling) än de andra för vi var så trötta, så jag missade bastubad och tunna. Tur var kanske de. Haha, galet vilket gäng det här är, man slutar aldrig att förvånas. Antar vissa är kvar och festar där borta i bastun än. Men nu ska jag sova för imorrn händer det mer grejer här i Ramkvilla! Ska bli skoj!  ;)
 
Men innan jag somnar...

---

Kära träsk-syster. Jag hyser inget agg mot dig trots det du gått ut och sagt i tidningarna om mig :) Vi la tillsammans upp spelbrickan på bordet. Vi startade som 18 deltagare. Vi visste alla vad vi gav oss in i. Det finns bara en vinnare i denna lek. Din tid var tyvärr ute idag, inge mer tjafs om den saken. Du är gammal nog att förstå att detta bara var ett spel, som inte borde fortsätta här på hemmaplan.
 
Jag gillade dig men vi var trötta på ditt ständiga tjat om mat. Din kropp hade fått nog därute och klarade inte längre svälten på samma sätt som förut. Dessutom får du se som en komplimang att du även var ett hot i tävlingarna då du var stor och stark som en man:) Man kan ju liksom inte låta någon vara kvar i detta spel och hjälpa någon annan till final bara för att "vara snäll". Det var inte det den här tävlingen gick ut på, utan den går enbart ut på att vinna och det tänker jag fortsätta att sträva efter. Jag åkte inte ner till Robinson för att skaffa vänner, jag åkte ner för att vinna. Alla vänskapsband man sedan skapade är bara ett stort plus i kanten, men de är som sagt inte det som tävlingen går ut på...

Vi är nu bara sex personer kvar som tampas om segern.....

Nuså har vi sett kvällens avsnitt tillsammans, hela Robinsongänget tillsammans med alla Ramkvillaborna.

Shit va folk skrattade och tjoade under programmet. Okej för er tittare kanske det inte var det roligaste av alla Robinsonprogrammen men för oss som var samlade kunde det inte bli annat än massa skratt... 
 
hhaha rolig bild på min och Nina :) Ni skulle bara veta vilken vänskap vi byggde upp där på stranden. Det sticker hårt i mångas ögon att vi som yngsta deltagare styrde över det mesta på stranden...

Nu ska vi hela Ramkvilla bada bastu, bada och njuta av varandras sällskap....

Trots att jag höll ett tal på wärdshuset inför alla Ramkvillabor att detta var en LEK ett spel i Robinson så verkar inte alla ha insett det än.. men det får stå för dom. Det gäller bara att vinna eller försvinna......sen får ni tycka vad ni vill...

...och tyck gärna till ;) kommer svara på alla era funderingar...

Fler bilder från golfen och mångkampen kommer sen, nu ska vi iväg på 3 rätters middag och sen se Robinson  ;)
Håll tummarna för mig ikväll!!!

Wärdshuset i Ramkvilla rekomenderar jag starkt för er som vill äta på ett mysigt ställe med grym utsikt och fantastisk mat! Våran lunch med alla deltagarna (utom 3 skåningar) vände upp och ner på hela Ramkvilla wärdshus  ;) oojoj vilka news vi fick höra, vi fick lov att ut och ta en andpaus ;) hahah.



Nu ska vi fara vidare och spela golf...Sen tävla i Expedition Raminson.. Wish me luck...

Hej Jarmo här! Jag tycke det var skitkul att Billing ollade Lindas käpp. Jag är rätt barnslig hehe. Sen vill jag hälsa vill Annas föräldrar hemma  i Gesunda att dom gjort ett helvetes bra jobb med kvinnan i fråga. Och sen hälsar vi hela norrland och Finland härifrån Ramkvilla i Småland. Dom flesta tror det blir en bråkig helg här med konflikter ovh sånt, men det tror inte jag! Jag tror enbart de kommer bli en trevlig helg och Ramkvilla byborna kommer hurra åt oss när vi åker. Sen en extra rad till Annas farsa, ta en riktig jävla rökare för mig också, och sen hejjar du på mig istället för Anna den fjanen!

Puss och kram till Annas bröder som jag skrivit med på datorn, jag trodde jag skrev med lillbrorsan men det var visst storbrorsan. Men puss på er. Tack för att jag fick vara med i Annas blogg nu ikväll! Det har få förunnat!

//Jarmo Heinonen